Inom demokratier finns det flera sätt att styra ett land. Monarkier och demokratier är ett exempel, men även inom diktaturer kan ett land styras på olika sätt. Det här är något som intresserar många statsvetare, då en diktatur kan utformas på åtminstone ett tiotal sätt i den moderna världen.
Olika diktaturer i världen
Teokrati är ett av de mest ovanliga politiska systemen, och den svenska regeringen benämner Iran som just en teokrati.
Hur fungerar då en teokrati? Ordet innebär gudsvälde och i en sån här stat har gudomen den största makten. Styrelseskicket finns egentligen enbart i Iran, och kan vara svårt att beskriva. Bland annat eftersom ”Gud” i den politiska makten är svårt att identifiera.
Det här ger mer makt åt religiösa figurer inom landet. Men ur ett historiskt exempel finns tydligare förklaringar. Historiskt har Påven haft ett stort inflytande i Europa som legitimerades med hjälp av just teokrati som styrelseskick. Det innebar att Påven styrde över stora områden i egenskap av ”budord” till Gud. På det sättet menade man att det var ett gudsvälde, då Påven påstod att han styrde genom Guds ord.
Nekrokrati och ol
igarkier
Det finns som sagt gott om exempel på ovanliga styrelseskick, och Nordkorea har det mest unika. I landet, som anses vara världens största diktatur, tillämpas nekrokrati. Det innebär ett dödsstyre, det vill säga att den högste politiske ledaren – motsvarigheten till en statsminister eller president – inte lever. I Nordkorea är det Kim II Sung, som dog 1994. Även om Nordkorea enligt egen utsago är en demokrati har det uppvisats tydliga tecken från Nordkorea-kännare att det är just Kim II Sung som fortfarande anses vara stats- och regeringschef. Det trots att hans barnbarn Kim Jong-un formellt styr landet.
Något som var vanligt historiskt är oligarkier, ett styrelseskick som även beskrivas som ett fåmannavälde. I det antika Grekland var det här ett statsskick som enligt många tänkare ansågs vara det bästa. I grunden utgick det från att enbart en grupp av högt uppsatta personer, som en slags regering, styrde landet. Skillnaden var dock att de inte valdes i formella val, och de hade ingen förvaltning. Med andra ord styrde den här gruppen med järnhand och tog alla beslut själva. Fördelen enligt de grekiska tänkarna var att det ansågs lättare att styra ett land med enbart få personer som tog beslut, då processen var snabbare.